Man uppnår sina mål genom att formulera planer och program, vilka sedan utförs target efter target. En individ eller en grupp har åtgärder som måste göras både dagligen och på veckobasis och som kommer att resultera i fullbordade targets och program. Ett verktyg som man kan använda sig av för att få sina program gjorda, planer fullbordade och målen uppnådda är stridsplaner.

En ”stridsplan” definieras som: 

En lista med targets för den kommande dagen eller veckan, som främjar den strategiska planeringen och hanterar de omedelbara åtgärder och outnessar som hindrar den. (En outness är ett tillstånd eller ett exempel på någonting som är fel, inkorrekt eller saknas.) 

En del personer skriver ”stridsplaner”, som bara är en serie åtgärder som de hoppas få gjorda under den kommande dagen eller veckan. Detta är utmärkt och bättre än ingenting och skänker faktiskt en viss orientering åt ens handlingar. Faktum är att någon som inte gör detta högst sannolikt får långt mindre gjort och är avsevärt mer jäktad och ”upptagen” än någon som faktiskt gör det. En ordnad planering av vad man avser att göra under den kommande dagen eller veckan och att sedan få detta gjort är ett utmärkt sätt att uppnå produktion. Men detta är att använda ”stridsplaner” som verktyg på ett absolut minimalt sätt.  

Låt oss ta upp definitioner. Varför kallas detta för en ”stridsplan” över huvud taget? Det tycks vara en mycket bister militär term att använda på den alldagliga administrationen. Men det är en mycket träffande term. 

Ett krig är något som äger rum under en lång tidsperiod. Alltings öde hänger på det. En strid är något som äger rum under en kort tidsenhet. Man kan förlora flera strider och ändå vinna ett krig. Man avser sålunda i själva verket korta tidsperioder, när man talar om en stridsplan. 

Parallellen sträcker sig längre än så. När man talar om ett krig, avser man en serie händelser som kommer att äga rum under en lång tidsperiod. Ingen general, eller kapten för den delen, har någonsin vunnit ett krig utan att göra en del strategisk planering. Denna har att göra med det allmänna förandet av ett krig eller ett avsnitt därav. 

Det är den stora sektorn av idéer på högre nivå. Den framställs i form av breda generaliseringar, har bestämda syften och är tillämplig vid toppen av adminskalan. 

Nedanför strategisk planering kommer taktisk dito. För att genomföra en strategisk plan, måste man ha en plan över vilka rörelser och åtgärder som krävs för att genomföra den. Taktisk planering äger normalt sett rum längre ner på orgplanen i en armé och används normalt sett för att sätta strategisk planering i verket. (En orgplan, förkortning för organiseringsplan, vilket är en plan som visar funktionerna, plikterna, handlingsföljder och auktoriteter i en organisation.) Taktisk planering kan sträcka sig så långt ner som till: ”Menige Jönsson skall hålla sitt maskingevär riktat mot trädklunga 10 och skjuta om någonting rör sig i den.” 

Ledningen på mellannivå – chefer för regementen och hela vägen ner till korpralerna omfattas alla i detta uttryck – sysslar med att utföra strategisk planering. 

Det högre planeringsorganet utfärdar en strategisk plan. Mellanledningen omsätter denna strategiska plan i taktiska order. De gör detta på lång sikt och på kort sikt. När man kommer ner till den kortsiktiga nivån rör man sig med stridsplaner. 

En stridsplan betyder därför att omsätta strategisk planering i exakta, utförbara targets, vilka därefter verkställs i form av rörelse och handling för den omedelbara period som arbetas på. Således uppstår situationen att en god strategisk plan, som omsätts i bra, taktiska targets och sedan verkställs, resulterar i framåtskridande. När tillräckligt många av dessa handlingsförlopp har genomförts framgångsrikt, vinner man kriget. 

Detta bör ge dig ett grepp om vad en stridsplan verkligen är. Det är en lista med targets, att verkställas inom den omedelbara kortsiktiga framtiden och som kommer att genomföra och förverkliga någon del av den strategiska planen. 

Man kan alltså se att ledningsverksamhet fungerar bäst när en strategisk plan existerar och är känd, åtminstone ner till de taktiska planerarnas nivå. Taktiska planerare är helt enkelt de personer som omvandlar strategiska planer till targets, vilka sedan är kända för och verkställs av mellanledningen och vidare neråt. När detta görs, har man en mycket framgångsrik ledningsverksamhet. 

Naturligtvis beror värdet i varje operation på hur sund den strategiska planen är.  

Men den strategiska planen är beroende av att program och projekt skrivs i targetform, program och projekt som är genomförbara inom ramen för de tillgängliga resurserna. 

Det vi benämner ”hörsamhet” är i själva verket en gjord target. Den som utför targeten kanske inte känner till den allmänna strategiska planen eller hur targeten passar in i den, men jag kan försäkra dig om att det verkligen är frågan om mycket dålig ledning, om dess targets inte alla i någon grad genomför den allmänna strategiska planen.

När vi talar om samordning, menar vi egentligen att utforma den taktiska versionen av en strategisk plan eller att övervaka denna strategiska plan i dess taktiska version – och, på den lägre nivån (nivå av ansvar i en organisation), att samordna handlingarna från dem som kommer att göra själva de saker som är nödvändiga för att genomföra den, så att handlingarna alla går åt ett och samma håll. 

Allt detta faller under rubriken inriktning. För att ta ett exempel: Om man placerade ett antal människor i en stor sal, vända i olika riktningar, och sedan plötsligt skrek åt dem att börja springa, skulle de förstås kollidera med varandra och fullständig förvirring skulle bli följden. Detta är den situation som uppstår när strategisk planering inte omvandlas till smidig taktisk planering och inte verkställs inom denna ram. Dessa människor som springer omkring i den här salen skulle kunna bli mycket upptagna, t.o.m. hektiska, och man skulle kunna säga att de låg i och producerade, men detta vore definitivt en mycket stor lögn. Deras handlingar är inte samordnade. Om vi nu tog samma människor i samma sal och fick dem att göra något nyttigt, såsom att städa upp salen, rör vi oss med bestämda handlingar, utförda av bestämda individer, handlingar som har att göra med kvastar och moppar – vem som skaffar dem, vem som tömmer ut skräpet och så vidare. Den strategiska planen ”Ställ i ordning salen för sammankomsten” omvandlas till en taktisk plan, som säger exakt vem som gör vad och var han gör det. Detta vore en taktisk plan. Resultatet vore en ren sal, redo för sammankomsten. 

Man kan dock genom en enkel inspektion se att ”Ställ i ordning salen för sammankomsten” bara är en liten del av en allmän strategisk plan. Den strategiska planen i sig själv måste med andra ord delas upp i mindre sektorer. 

Man kan alltså se att det kan finnas en stridsplan för en organisationschef och att denna stridsplan har ett antal beståndsdelar i sig, vilka i sin tur överlämnas till lägre exekutiver, som skriver stridsplaner för sina egna sektorer, vilka är långt mer specifika. Sålunda får vi en gradientskala där den stora, allmänna planen delas upp i segment och dessa segment sedan delas upp ytterligare. 

Kriteriet för allt detta är huruvida det resulterar i värdefulla prestationer som främjar den allmänna strategiska planen. 

Om du förstår allt det ovanstående, har du bemästrat beståndsdelarna i samordning. 

Genomförbarhet är en faktor i sådan planering. Denna beror på de tillgängliga resurserna. Ett visst antal targets och stridsplaner, för en organisation som expanderar eller försöker utföra stora projekt, måste följaktligen omfatta organisatorisk planering, targets och stridsplaner, så att organisationen förblir i ett stycke efterhand som den expanderar. Man skriver inte en stridsplan baserat på ”Vad skall jag göra imorgon?” eller ”Vad skall jag göra nästa vecka?” (vilket är utmärkt i sig och bättre än ingenting), utan baserat på den allmänna frågan: ”Exakt vilka saker måste jag göra för att genomföra denna strategiska plan, så att jag uppnår exakt de resultat som är nödvändiga för detta skede av den strategiska planen, inom ramen för de tillgängliga resurserna?” Då skulle man ha stridsplanen för nästa dag eller nästa vecka. 

Det finns en sak som man måste akta sig för när man skriver stridsplaner. Man kan skriva en stor mängd targets, som har föga eller inget att göra med den strategiska planen och som håller människor förfärligt upptagna och inte verkställer någon del av den allmänna strategiska planen. En stridsplan kan sålunda bli till nackdel, eftersom den inte driver på någon allmän strategisk plan och inte uppnår något taktiskt mål. 

Vad är då en ”stridsplan”? Det är de utförbara targets i skriftlig form, som åstadkommer en önskvärd del av en total strategisk plan. 

En förståelse och ett kompetent bruk av targetsättning i stridsplaner är av central betydelse när det gäller att uppnå det allmänna resultat som höjer produktionen, inkomsten, leveransen eller någonting annat som utgör ett önskvärt ändamål. 

En exekutiv kan bedömas på basis av huruvida han kan skriva en kompetent stridsplan eller inte och sedan få sin stridsplan verkställd. Det här verktyget kan också tillämpas av personer från alla yrkesområden och i varje verksamhet.